Elprischocken får många att välja fjärrvärme - Men Branschen bävar inför ett kommade EU-beslut

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme och bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent. Foto: Energiföretagen

De höga elpriserna ökar intresset bland kunder att ansluta sig till fjärrvärme – samtidigt ser leverantörerna med oro på ett kommande EU-beslut som kan innebära att restprodukter från skogsindustrin kommer att klassas som ohållbara.

AV PATRICK EKSTRAND

DET ÄR VÄLDIGT HÖGT TRYCK på fjärrvärmeanslutningar, mycket drivet av höga elpriser i framför allt södra Sverige. Samtidigt är det också många företag i norra Sverige som ser den utvecklingen, säger Lina Enskog Broman, ansvarig för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla på branschorganisationen Energiföretagen.

Den största rusningen har skett i södra Sverige där elpriserna är som högst. Trycket är bland annat stort hos Öresundskraft som förra året levererade uppemot 1,1 TWh fjärrvärme till kunder i nordvästra Skåne.

– Vi har märkt ett kraftigt ökat intresse, vilket vi självklart tycker är väldigt roligt samtidigt som vi förstår att våra kunder är utsatta för höga uppvärmningskostnader och söker kostnadseffektivare alternativ. På privatkundssidan ser vi 4-5 gånger fler förfrågningar än normalt, säger Björn Goffeng, produktansvarig för värme & kyla på Öresundskraft.

Han tror att intresset ett fortsatt stort intresse för fjärrvärme även den dag när elpriset stabiliseras på lägre nivåer.

Ökat intresse även i norra sverige

Trots att elpriserna är betydligt lägre i norra Sverige syns en liknande utveckling även där.

– Jag tror att det finns en tanke framåt hos kunderna. Det finns ju tillfällen där elpriset har varit högre än vanligt även i elområde 1 och 2, säger Enskog Broman.

Det höga och oförutsägbara elpriset lockar dessutom en helt ny kundkategori, säger hon. 

– Det finns även återvändande kunder som tidigare har konverterat till bergvärme som kommer tillbaka - det är också en intressant utveckling. Ulf Lindqvist, ansvarig för värme på Jämtkraft känner igen den lägesbeskrivningen.

– Vi har till exempel ett exempel på ett bostads-område där man inte valde fjärrvärme, men nu har man återkommit och beställt fjärrvärme. Jag antar att det beror på elpriset, säger han.

Fjärrvärme avlastar elnätet

I tider med osäker tillgång på elektricitet, Svenska kraftnät har till och med varnat om att kunder tidvis kan kopplas bort i vinter, måste all onödig elanvändning minimeras. Där spelar fjärrvärmeverk en viktig roll, säger Björn Goffeng på Öresundskraft.

–I allra högsta grad, både genom att undvika att el används för uppvärmning och genom att vi producerar el när vi producerar värme. Detsamma gäller även i Östersund, där Jämtkraft förser omkring 5 500 små och stora kunder med cirka 600 GWh fj ärrvärme per år.  

– Vi har under vintern cirka 200 MW i värmelast och det är ungefär lika mycket som elbehovet, så om fjärrvärmen inte skulle finnas skulle elen inte räcka till. Ju mer man kan använda fjärrvärme, desto mer kan man avlasta elnätet så att det räcker till andra betydligt bättre saker, säger Ulf Lindqvist.

– Eftersom vi har kraftvärmeverk så producerar vi också tack vare fjärrvärmen 45 MW el och hade fj ärrvärmen inte funnits hade vi inte kunnat producera den elen.

bild

bild

"Grot” inte hållbart enligt europaparlamentet

Precis som många andra energibolag använder Jämtkraft biobränsle i sina kraftvärmeverk. I framtiden kan de dock tvingas att tänka om. Detta efter att  Europaparlamentet i mitten av september beslutade att restprodukter som kvistar och toppbitar från skogsbruket, så kallad grot, inte längre ska räknas som hållbart. 

Branschföreningen Energiföretagen anser att beslutet är kontraproduktivt.

– Biokraft står för en stor del av både kraft- och fjärrvärmen i Sverige och det som framför allt används för produktionen är rester från skogsindustriell avverkning, såsom grenar och toppar som blir kvar när man har avverkat träd för att bygga hus eller göra förädlade träprodukter, säger Enskog Broman.

– Grot, som är en mycket viktig bas för fjärrvärmen och står för ungefär 20 procent av skogsbränslena i fjärrvärmen, skulle i så fall inte räknas som hållbart.

bild
Tony Stegroth på Öresundskraft testar teknik för att hålla koll på fjärrvärmenätet i Helsingborg. Foto: Öresundskraft

428 ledamöter röstade för förslaget, medan 196 röstade emot det. Nio avstod. En av dem som röstade nej var Emma Wiesner (C).

– Jag tycker att det är ett felaktigt beslut. Sveriges energisystem, i synnerhet fjärrvärmen, är till stor del helt förnybart tack vare just bioenergin. Det är bra att vi tar tillvara också på spillet från skogsindustrin, som exempelvis grot. Jag ser inte att vi ska klara omställningen till förnybar energi utan att bioenergin ges en självklar roll i omställningen. Det som förvånar mig mest är dock att såväl M, KD och S röstade för skrivningen om primär biomassa som klassificerar en stor del av svensk bioenergi som icke förnybar, säger hon.

– I Sverige har vi ett hållbart och aktivt skogs-bruk - där träprodukter används för att ersätta såväl cement i byggnader, som plastprodukter, och vi använder restprodukter i stället för fossila energin i vårt energisystem. Det är sant att vissa länder i EU har problem med till exempel illegal skogsavverkning där kvalitetsträd går till bioenergi, men det problemet måste lösas med nationell lagstiftning, inte via att hindra vårt klimatarbete. Så nej, jag köper inte detta. Beslutet är enbart kontraproduktivt, säger Wiesner. 

Energiföretagen hoppas på ministerrådet

Nu hoppas Energiföretagen att förslaget inte kommer att bli verklighet, trots den stora majoriteten i Europaparlamentet.

– Utfallet är inte klart än. Europaparlamentet har sagt sitt, men nu ska ministerrådet säga sitt. Vår förhoppning är att ministerrådet fattar ett klokare beslut. Om det skulle bli enligt parlamentets vilja skulle det naturligtvis påverka fjärrvärmen och elproduktionen från kraftvärmen väldigt negativt, säger Enskog Broman.

– Biokraft står för en stor del av både kraft- och fj ärrvärmen i Sverige och det som framför allt används för produktionen är rester från skogsindustriell avverkning, såsom grenar och toppar som blir kvar när man har avverkat träd för att bygga hus eller göra förädlade träprodukter. Grot, som är en mycket viktig bas för fjärrvärmen och står för ungefär 20 procent av skogsbränslena i fjärrvärmen, skulle i så fall inte räknas som hållbart.

Även Eon är oroade för vad som skulle kunna ske om ministerrådet går på samma linje som Europaparlamentet.

bild
Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme och bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent. Foto: Öresundskraft

– Om beslutet som nyligen togs av parlamentet inte korrigeras för att medge fortsatt nyttjande av hyggesrester blir effekterna stora för branschen och Sveriges energisystem, säger företagets säljutvecklingschef fjärrvärme Anna Grauers

– Det skulle resultera i kraftiga kostnadsökningar på befi ntliga biomassavolymer och i slutänden på fjärrvärmepriserna. Ett sådant beslut skulle även innebära ett praktiskt stopp för utveckling av flytande biobränslen i Sverige och den fortsatta utfasningen av fossila bränslen. ◆