I Rysslands parlament, duman, växer kritiken mot landets centralbank och dess penningpolitik, som anses vara alltför strikt och ett hinder för ekonomisk tillväxt.
Centralbanken, under ledning av Elvira Nabiullina, står formellt oberoende men är i praktiken beroende av Kremls stöd. Nabiullina har på senare tid försvarat bankens politik på olika forum, trots ökande intern kritik.
Centralbankens beslut att höja styrräntan till 15 procent har fått mothugg från flera håll. Trots detta har presidentadministrationen ännu inte dragit undan mattan för Nabiullina. Centralbankens agerande har också fått beröm för att ha förhindrat ett sammanbrott i den ryska ekonomin, som tyngts av sanktioner till följd av kriget i Ukraina.
Centralbanken siktar på en årlig inflation på fyra procent för att stabilisera den kraftigt devalverade rubeln och begränsa kapitalflykten från Ryssland. För att nå detta mål har banken snabbt höjt räntan till nuvarande nivå, med förväntningar på ytterligare höjningar.
Med en officiell årlig inflation på cirka sju procent och en 16-procentig ökning av konsumentpriserna, främst på grund av rubelns devalvering, har centralbanken förutspått att styrräntan kommer att sjunka till 6-7 procent till 2025. Detta mål framstår dock som överoptimistiskt givet den nuvarande avsaknaden av ekonomisk tillväxt.
I duman ifrågasätts också centralbankens bedömning att västerländska sanktioner har nått sin kulmen. Istället anser många att länderna i väst fortsatt kommer att skärpa sanktionerna av inrikespolitiska och image-relaterade skäl.
För det privata näringslivet ses de höga räntorna som en stor belastning. En restaurangägare i Sankt Petersburg berättade för ryska mediet Fontanka att företagslånens ränta nu ligger mellan 18-22 procent. För konsumentlån har räntan praktiskt taget stigit över 20 procent.
Denna strama penningpolitik, som vissa kritiker menar snarare driver än dämpar inflationen, skapar spänningar i den ryska ekonomin och samhället i stort.
Källor: Bloomberg News/ Reuters