EU:s stats och regeringschefer har efter nattliga förhandlingar enats om att skärpta klimatmål för 2030. Utsläppen ska minska med åtminstone 55 procent istället för 40 procent som är det nuvarande målet.
Skärpningen av EU:s klimatambitioner var en av huvudpunkterna vid EU-toppmötet som fortsätter för andra dagen i följd i Bryssel.
Stats- och regeringscheferna diskuterade frågan utan avbrott under natten den 11 december.
Polen har med uppbackning av en grupp likasinnade länder krävt ekonomiska garantier för att kunna förverkliga den gröna omställning som EU vill genomföra under de kommande åren.
I EU:s långtidsbudget har man reserverat pengar för att stöda de länder som fortfarande är beroende av fossila bränslen att förnya sina energisektorer.
Den budgetkompromiss som stats- och regeringscheferna enades om igår, torsdag, banade således väg för en överenskommelse i klimatfrågan.
- Vi européer förbinder oss vid att minska på växthusutsläppen med åtminstone 55 procent till 2030. 10 år är imorgon. Så låt oss göra vårt bästa för att lyckas, skriver Macron på Twitter.
Bland miljö- och klimatorganisationerna går åsikterna däremot isär. Organisationen European Climate Foundation applåderar beslutet:
- Det handlar inte längre om ett klimatmål utan en samhällelig målsättning för hela EU, skriver verkställande direktören Laurence Tubiana i ett pressmeddelande.
- Det var inte lätt att nå en överenskommelse om att skärpa målet för utsläppsminskningar till åtminstone 55 procent och jag välkomnar varm Europeiska rådets beslut.
Världsnaturfonden WWF ser däremot utsläppsmålet som alltför lågt och kallar kompromissen en besvikelse.
Utöver klimatfrågan diskuterade stats- och regeringscheferna också EU:s relation till Turkiet.
Man enades under natten om att införa sanktioner mot Turkiet på grund av kontroversiella provborrningar i grekiska och cypriotiska vattenområden.
Turkiska företag och privatpersoner kommer att svartlistas av EU och man hotar med att trappa upp sanktionerna om Turkiet inte ändrar på sitt agerande i regionen.