Svenska kraftnät, som ansvarar för systemdriften i Sverige, föreslår att nuvarande indelning i fyra elområden behålls. Samtidigt betonar myndigheten behovet av fortsatt analys.
Minst vart tredje år ska ENTSO-E och ACER utvärdera hur elområdena är indelade inom EU:s medlemsländer. Vid en presentation i november 2024 pekades bland annat Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Italien och Sverige ut som aktuella för möjliga förändringar. Mot den bakgrunden har Svenska kraftnät nu lämnat sitt förslag för Sveriges del.
Fyra alternativ har varit aktuella för Sverige — två framtagna av ACER och två av Svenska kraftnät. Samtliga innefattar ett större elområde i södra Sverige samt ett nytt område kring Stockholm. Ett femte alternativ, att behålla nuvarande indelning, har också utretts och är det Svenska kraftnät nu föreslår.
De konstaterar: ”Rapportresultaten visar att alla de fyra alternativ som utvärderats för Sverige skulle ge lägre samhällsekonomisk effektivitet än dagens indelning. Svenska kraftnät har därför föreslagit att regeringen tills vidare behåller dagens elområdesindelning.”
Myndigheten understryker samtidigt att en ny indelning kan behövas längre fram för att möta de förändringar som väntas i elsystemet, och föreslår därför en fortsatt analys med sikte på 2035.
Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, kommenterar: – Energiföretagens uppfattning är att elområden bör vara så stora som möjligt, inte minst med tanke på de nyligen genomförda förändringarna med flowbased och reglermarknaden. Han fortsätter: De nordiska elområdena är små ur ett kontinentalt perspektiv varför vi efterlyser en nordisk analys av elområden över nationsgränserna. Vidare hade vi gärna också sett analyser av konfigurationer med ett respektive två elområde för Sverige.”
Vidare poängterar Thorstensson vikten av Svenska kraftnäts ansvar: – Oavsett indelning så måste Svenska kraftnät i egenskap av systemoperatör ta sitt ansvar för marknadens funktion och hur indelningen i elområden påverkar såväl producenter som konsumenter av el. På kort sikt måste Svenska kraftnät agera mer aktivt för att öka handelskapaciteten mellan de svenska elområdena, exempelvis genom så kallad mothandel. Inte minst mot bakgrund av att detta är en tillåten användning av de stora flaskhalsintäkterna som Svenska kraftnät erhåller. Sedan 2020 handlar det om 150 miljarder kronor.”
Energiföretagen har även tidigare välkomnat Svenska kraftnäts pilotprojekt från 2023 med auktionering av prissäkringsinstrument och ser gärna att detta både permanentas och utökas — både i fråga om produkter och volymer.
På längre sikt krävs enligt Thorstensson kraftigt utbyggd överföringskapacitet: – På lång sikt behöver överföringskapaciteten förstärkas. Det handlar inte bara om att hålla ihop Sverige prismässigt, utan är fundamental för att genomföra den elektrifiering som är nödvändig för klimatomställningen och att hantera ökade andelar icke-planerbar kraft.”
I övriga Europa visar rapporten att förändringar i Frankrike och Italien inte väntas medföra någon samhällsekonomisk vinst. I Nederländerna bedöms nyttan vara mycket liten, vilket gör en förändring osannolik.
– Elefanten i rummet är som bekant Tyskland där diskussionerna om en uppdelning pågått en längre tid. Här har det funnits flera förslag, från en uppdelning i två elområden till hela fem stycken. Från svenskt perspektiv är detta av intresse då en uppdelning av Tyskland kanske skulle kunna dämpa hur de svenska elpriserna påverkas av de kontinentala priserna. Av rapporten framgår att samtliga dessa förslag skulle generera en högre ekonomisk effektivitet. Trots det är det svårt att se att något av dem kommer att genomföras. Förutom att det saknas politiskt stöd i Tyskland för en uppdelning, så är skrivningarna i rapporten tämligen dämpade och hänvisar till att om man strikt tillämpar den använda metodologin utan att ta annan hänsyn så skulle vinsten vara störst av att införa fem elområden i Tyskland, avslutar Magnus Thorstensson.
