Svensk vattenförsörjning pekas ut som en strategiskt känslig samhällsfunktion. Försvarsmaktens representant Michael Malm beskriver hur kritisk infrastruktur, som vattenverk och ledningsnät, kan bli mål i ett förändrat säkerhetsläge och att det därför krävs ökad beredskap på flera nivåer, i en artikel publicerad av mässan Vatten2025.
I artikeln förklaras hur vattenförsörjningen utgör ett särskilt utsatt område. Vatten är inte bara avgörande för människors överlevnad – det är också centralt i produktionen av livsmedel och strategiska varor. Samtidigt är infrastrukturen svår att skydda eftersom den är geografiskt utspridd, från sjöar och vattentäkter till reningsverk och ledningar. Enligt Malm innebär det att alla delar inte kan skyddas lika effektivt, vilket gör samordning mellan kommuner, myndigheter och privata aktörer särskilt viktig.
Enligt Vatten2025:s artikel betonar Malm att hotbilden spänner över flera typer av angrepp, från fysisk skadegörelse till biologisk kontaminering. Skyddet måste därför omfatta både externa skyddsåtgärder och interna rutiner. Han framhåller att varje aktör inom försörjningskedjan bär ansvar för att motverka incidenter, vare sig det rör sig om sabotage, tekniska störningar eller andra hot.
Försvarsmakten utesluter inga scenarier och betonar vikten av att även osannolika händelser tas på allvar. Att stå oförberedd på ett hot som senare blir verklighet innebär en oacceptabel risk, menar Malm.
Sveriges medlemskap i Nato har dessutom ökat kraven på nationell motståndskraft. Nato anger inte detaljerade direktiv om exempelvis vattenförsörjning, men förväntar sig att samhällsfunktioner ska fungera även i kris. Malm lyfter fram de sju så kallade "baseline requirements" – grundläggande krav från Nato där vatten, energi, transporter och livsmedel ingår. Enligt honom är målet att skapa ett robust samhälle där ledningsförmågan bibehålls även under störda förhållanden.
Att bygga upp denna robusthet är avgörande, konstaterar Malm. Vattensystemens roll i totalförsvaret blir därmed en säkerhetsfråga med långtgående konsekvenser – något som nu allt fler aktörer förväntas agera utifrån.
Källa: Vatten2025