Trump vill flytta godkännandet av reaktorer från kärnkraftstillsynen till militären.
USA kan vara på väg mot en ny era för kärnkraften. I slutet av maj utfärdade USA:s tidigare president Donald Trump fyra presidentorder med syftet att kraftigt öka utbyggnaden av kärnkraft i landet. En central förändring är att ansvaret för att godkänna nya reaktordesigner flyttas från den federala tillsynsmyndigheten NRC till försvarsdepartementet och energidepartementet.
Enligt uppgifter från Washington-baserade medier beskrivs NRC:s framtida roll som något av en "stämpel i efterhand", där en administrationstjänsteman menade att NRC varit för långsam och utgjort ett hinder för en mer kraftfull utbyggnad. Kritiker varnar dock för att detta i praktiken kan innebära en avreglering av kärnkraftsteknik för kommersiellt bruk – med mer begränsad granskning av säkerheten.
Ökad efterfrågan på el driver på intresset för SMR
En av de bakomliggande orsakerna till det nya kärnkraftsintresset är den snabbt växande efterfrågan på el i USA. Det handlar inte bara om nya serverhallar för AI och molntjänster – som visserligen kräver stora mängder el – utan om en bred elektrifiering av samhället. Värmepumpar, elbilar, lastbilar och elektrifierade processer i industrin driver efterfrågan uppåt i hela ekonomin.
– Elanvändningen växer tydligt, med eller utan AI, och det är alltid positivt för alla typer av elproducenter, inklusive kärnkraft, skriver artikelförfattarna Leonard Hyman och William Tilles på sajten Oilprice.com.
Särskilt intressant är utvecklingen inom små modulära reaktorer, så kallade SMR. Den enda reaktordesign som godkänts av NRC hittills är NuScales 50 megawatt-modell – men även där uppstod förseningar när bolaget ville uppgradera effekten till 77 megawatt. Ett snabbare godkännandeförfarande skulle enligt flera bedömare ge ett stort uppsving för de många SMR-projekt som nu väntar i kön.
Trumpadministrationens nya inriktning innebär att militären kan bli en viktig beställare. Bland annat kan små reaktorer på 5 till 10 megawatt från Westinghouse (modell eVinci) användas på avlägsna baser, medan större anläggningar från exempelvis NuScale eller Holtec kan passa för mer kraftkrävande militära tillämpningar.
Men även industrin har börjat visa intresse. Kemijätten Dow Chemical har beställt fyra 80 megawattsreaktorer från bolaget X-Energy till en anläggning i Seadrift, Texas. Än så länge är orderflödet dock begränsat, enligt artikelförfattarna.
Nytt superprojekt i Texas kan förändra spelplanen
Samtidigt planeras ett mer ambitiöst projekt i Texas. USA:s tidigare energiminister Rick Perry är engagerad i Fermi America, som vill bygga en ny energipark i Amarillo. Planen omfattar fyra AP1000-reaktorer från Westinghouse som en del av en så kallad “hypergrid” – ett energisystem på 6 000 megawatt med kärnkraft, gas och förnybar el, avsett att driva ett kluster av datacenter.
Eftersom Amarillo ligger utanför det delstatliga elnätet ERCOT skulle hela energiproduktionen vara “bakom mätaren”, alltså direkt kopplad till anläggningarna utan att exporteras till nätet.
– Vi skrattade först när deras pressmeddelande hävdade att den första reaktorn skulle vara i drift redan 2032 – men ärligt talat, det här projektet är värt att hålla ögonen på, skriver Hyman och Tilles.
De pekar på att en storskalig order på fyra reaktorer inte vore särskilt dramatisk i relation till USA:s totala elproduktion – det skulle till exempel motsvara mindre än fem procent av Kaliforniens elnät. Samtidigt är finansieringen alltid kärnkraftens svaga punkt. Här kan stigande elpriser spela en roll, eftersom kärnkraft är en högkostnadsproducent och gynnas av ett högre prisläge.
Avslutningsvis resonerar författarna kring kärnkraftens roll i den så kallade energitriangeln – där hållbarhet, säkerhet och prisvärdhet sällan kan maximeras samtidigt. Kärnkraft är inte billig, men den är både koldioxidfri och baserad på inhemskt bränsle.
– Den här gången kan det faktiskt bli annorlunda. Vi tror att en ny kärnkraftsrenässans inte börjar hos prispressade elbolag, utan hos relativt okänsliga köpare som industrier, chipfabriker, teknikföretag, fjärrvärmesystem eller universitet, skriver Hyman och Tilles.
De nämner även ö-nationer med höga elpriser, som Hawaii eller Puerto Rico, som potentiella marknader. I och med presidentorderna har industrin nu fått ett tydligt budskap från regeringen:
– Gå ut och hitta köpare – så godkänner vi avtalen.
Källa: Oilprice.com, artikel av Leonard Hyman och William Tilles
