Den tyska bilindustrin står inför ett vägskäl. Efter år av stagnerande marknader och ökande geopolitiska risker vänder sig flera fordonstillverkare och leverantörer mot försvarssektorn – ett område som lockar med stora offentliga investeringar men också med strikta regler och moraliska dilemman.
Den pågående militära upprustningen i Europa, utlöst av Rysslands invasion av Ukraina, har gjort försvarsindustrin till en tillväxtsektor. För många tyska företag som kämpar med minskad efterfrågan på elbilar och svag export till Kina framstår det militära segmentet som en ny chans till expansion.
Stora investeringar lockar
Enligt den juridiska experten Nicolas Kredel, partner vid Baker McKenzie och ansvarig för byråns globala industrigrupp, växer intresset snabbt bland fordonskoncerner.
– Vi får just nu många förfrågningar från bilindustrin, eftersom försvarssektorn erbjuder nya möjligheter – även om bakgrunden till utvecklingen är allvarlig, säger han till Handelsblatt.
Kredel beskriver inträdet i försvarsbranschen som komplicerat. Det handlar om en helt annan juridisk miljö än den traditionella fordonssektorn.
– Särskilt viktigt är det tyska och europeiska upphandlingsrättssystemet, eftersom staten i regel är den enda kunden, säger han.
Till det kommer säkerhetskrav, tekniska certifieringar och produktionsregler som kräver att en viss andel tillverkning sker inom EU. Företag som vill samarbeta genom joint ventures måste dessutom följa konkurrens- och investeringslagar.
Från elbilar till pansarfordon
Bland de mer kända exemplen finns samarbetet mellan Daimler Truck och den franska tillverkaren Arquus, som utvecklar militära lastbilar för bland annat den franska armén. Även Porsche-familjens holdingbolag har offentliggjort planer på att investera i försvarssektorn.
– Det finns många olika möjligheter till samarbete, förklarar Kredel. – I vissa fall handlar det om små komponenttillverkare, som producerar elektroniska delar och funderar på att bli underleverantörer till stora försvarskoncerner.
För företagen handlar det också om att förstå så kallade dual use-regler, där teknik kan användas både civilt och militärt. Kredel ger ett exempel: – En elektronisk komponent kan användas i ett fordon, men också i styrsystem för ett vapen. Då träder särskilda exportkontroller in som avgör till vilka länder exporten är tillåten.
Export till länder som Iran och Nordkorea är förbjuden, och i många fall krävs tillstånd även för export till andra tredjeländer.
Staten som enda kund
För biltillverkare innebär övergången från konsumentmarknad till försvarsproduktion en rad ekonomiska utmaningar. I stället för storskalig massproduktion handlar det om små serier, långa utvecklingsfaser och en kundbas som nästan uteslutande består av stater.
– Arithmetiken är en helt annan, säger Kredel. – Försvarsindustrin följer inte samma marknadslogik som bilindustrin. Man arbetar med mindre volymer, men högre enhetsvärden och långsiktiga kontrakt.
De potentiella vinsterna är dock betydande. Kredel hänvisar till de enorma investeringarna i Europas försvar:
– Det handlar om ungefär 800 miljarder euro som redan är utlovade. Det är mycket pengar som faktiskt kommer att spenderas, och därmed nya affärsmöjligheter för industrin.
Samtidigt kräver han realistiska förväntningar.
– Det är inte så enkelt som det kan verka. Regelverken är komplicerade, och företagen måste bygga upp nya kompetenser. Det är ingen sektor för kortsiktiga projekt, säger Kredel.
Nya risker – men också nytt anseende
Förutom export- och upphandlingsregler måste företag även beakta investeringskontroll. Det tyska ekonomiministeriet kan stoppa företagsförvärv om det bedömer att de utgör en säkerhetsrisk. Särskilt noga granskas investeringar från Kina, medan samarbeten med europeiska och amerikanska företag ofta möts med större acceptans.
Frågan om hur en militär expansion påverkar företagens varumärke är känslig, men enligt Kredel har samhällsklimatet förändrats.
– För fem till tio år sedan betraktades försvarsindustrin som något smutsigt. Men i dag finns en bredare förståelse för att det handlar om att försvara demokratin och rättsstaten. Försvarsviljan uppfattas numera som något positivt, säger han.
Enligt Kredel tyder mycket på att fler tyska industriföretag kommer att söka sig mot försvarssektorn, särskilt i tider när bilmarknaden krymper och säkerhetspolitiken dominerar.
– Den som går in i försvarsindustrin måste dock vara beredd på att stanna. Det kräver långsiktiga investeringar, rätt strukturer och kunskap för att hantera en reglerad marknad. Behovet av försvar kommer inte att minska inom överskådlig tid, konstaterar han.
Fakta:
- Flera tyska biltillverkare, däribland Daimler Truck och Porsche Holding, undersöker investeringar i försvarssektorn.
- Den totala europeiska försvarsbudgeten väntas öka med omkring 800 miljarder euro.
- Juridiska hinder, exportkontroller och etiska överväganden gör inträdet komplext.
- Expert: Samhällsklimatet har förändrats – försvarsindustrin ses inte längre som kontroversiell.
Källor: Merkur, Handelsblatt, intervju med Nicolas Kredel (Baker McKenzie),
