När EU-kommissionen lyfter konkurrenskraft, säkerhet, självförsörjning och hållbar tillväxt som centrala mål för unionens framtid pekar mycket mot att bioekonomin – med skogssektorn i centrum – kan spela en avgörande roll, skriver finländska tidningen Maaseudun Tulevaisuus (Landsbygdens Framtid). Men det finns farhågor att Europa nu håller på att förlora sitt försprång.
EU:s strategi för bioekonomi har hittills inte varit särskilt synlig i den bredare politiska agendan. Den första strategin antogs 2012 och uppdaterades 2018, men båda dokumenten har sedan dess haft begränsat genomslag. När tidigare klimatkommissionären Frans Timmermans drev igenom flera förslag för att begränsa skogsanvändningen hamnade strategin i skymundan. Nu pågår en ny översyn, och med den har också en offentlig konsultation inletts.
Splittrade beslut hotar EU:s roll i framtidens bioekonomi
I sina egna bakgrundsbedömningar konstaterar kommissionen att EU riskerar att halka efter länder som USA, Kina och Indien, där utvecklingen inom bioekonomi går snabbare och är mer sammanhållen. Dessutom lyfts splittrad politik som ett hinder för att EU ska kunna inta en ledande position på denna växande marknad.
– Nu vore ett perfekt tillfälle att stärka skogssektorns roll och lyfta fram träbaserade produkter som en nyckel i omställningen mot ett mer hållbart samhälle, lyder en av slutsatserna i debatten.
Skogen som resurs i en osäker värld
Trygghet och självförsörjning går hand i hand, särskilt i en geopolitisk situation där EU:s beroende av importerade råvaror ses som ett sårbart läge. Här kan Europas egna skogar, och särskilt de i norra Europa, spela en större roll. Finland lyfts ofta fram som ett exempel – där kommer omkring nittiofem procent av skogsindustrins råvaror från det egna landet. Industrin är geografiskt utspridd och skapar förutsättningar för livskraft i både mindre orter och större regioner.
I detta sammanhang blir också Sveriges roll viktig. EU:s nya miljökommissionär, svenska Jessica Roswall, har det övergripande ansvaret för att driva den nya bioekonomistrategin. Förväntningarna är höga på att hennes avdelning inte bara tolkar kommissionens nya kurs korrekt, utan också gör upp med en tidigare linje där restriktioner för skogsbruk ofta hamnat i förgrunden.
Den avgörande frågan är om kommissionens tjänstemän faktiskt har tagit till sig signalerna om ökad självförsörjning och ekonomisk säkerhet – eller om ambitionen att införa fler begränsningar för skogsbruket fortfarande lever kvar.
– Svaret är allt annat än tydligt, och därför blir det än viktigare för Finland och skogssektorn att aktivt delta i den pågående strategiprocessen, konstaterar flera aktörer.
Men påverkan kan inte ske i isolation – framgång kräver samarbete med andra medlemsstater och berörda intressenter.
Fokus bör ligga på genomförande, inte nya krav
En särskilt känslig fråga gäller de kriterier för hållbarhet som kommissionens tjänstemän vill införa. Tanken är att skapa gemensamma kriterier för allt träanvändande inom EU. Kritiken mot detta är tydlig – det upplevs som ett oproportionerligt steg i ett läge där nya regler och förordningar redan är under införande eller planering.
Det handlar bland annat om genomförandet av EU:s nya avskogningsförordning, nationella planer för återställande av natur samt diskussioner om skogars roll som kolsänkor inom unionens klimatpolitik. Många röster höjs nu för att man i stället borde fokusera på att genomföra redan beslutade åtgärder på ett genomtänkt och praktiskt sätt.
– Att addera nya initiativ utan att först utvärdera de befintliga riskerar att skapa ytterligare osäkerhet och motverka investeringsviljan, menar kritikerna.
Sett till den globala utvecklingen är detta ett vägskäl för EU. Medan andra stormakter rör sig snabbt för att dra nytta av biobaserade resurser för energi, material och industriella processer, står Europa inför ett val – att samla sin politik och utnyttja sina naturresurser på ett hållbart sätt, eller att ännu en gång tappa tempo i en nyckelfråga för framtiden.
Källa: Maaseudun Tulevaisuus (Landsbygdens Framtid)
