Handelskrig kan leda till lågkonjunktur

KI presenterar nu en uppdatering av de prognoser som institutet publicerade i juni. Och enligt den så går inbromsningen av den svenska högkonjunkturen oväntat snabbt.

Svensk BNP minskade oväntat det andra kvartalet i år. Samtidigt föll sysselsättningen för andra kvartalet i rad. Enligt KI är det nu tydligt att den svenska ekonomin har gått in i en avmattningsfas.

KI pekar på att stämningsläget inom industrin har försämrats och att det finns tecken på minskande exportorderingång. Detta tillsammans med ett internationellt handelskrig, brexitoro och konflikter i Mellanöstern innebär ökade risker för ekonomin.

Utvecklingen är mer negativ och värre än vad vi hade målat upp i vår riskbild när vi ser till juni. Sannolikheten för en sämre global utveckling har ökat, och för Sverige som ett litet exportberoende land kommer exportmarknaden att växa långsammare, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef vid KI.

Risk för lågkonjunktur

Om handelskonflikten eskalerar ytterligare och nedgången blir stor kan det i förlängningen innebära att vi går in i en lågkonjunktur, säger hon.

Vi ser fortfarande att det är en konjunkturavmattning och att vi har det normalt till nästa år, men skulle riskbilden slå in, då finns ju risk att vi kan komma in i en lågkonjunktur.

Men det är samtidigt svårt att förutse hur handelskedjor kan förändras, särskilt när så många olika länder är inblandade, säger hon. Det skulle rentav kunna få positiva effekter.

Handelsflöden kan ändras och man kan byta handelspartners, det kan gynna Sverige. Men på det stora hela tror vi ändå att effekten är negativ.

När den senaste prognosen gjordes låg det i korten att Boris Johnson skulle bli vald som Storbritanniens premiärminister. Men det fanns en osäkerhet kring vilken retorik han skulle använda sig av, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Nu tycker vi nog ändå, när man lyssnar på honom, att han säger tydligt att han vill lämna den 31 oktober med eller utan ett avtal.

Brexit utan avtal oroar

Ett utträde utan avtal är oroande, och vore negativt för den svenska ekonomin. På väldigt kort sikt går handeln ner, och BNP påverkas negativt både i Storbritannien och i andra europeiska länder som handlar med landet, anser Hedén Westerdahl.

I det korta perspektivet kan det innebära fysiska handelshinder, att man ska kontrollera vad som förs från Storbritannien till Europa, långa köer och flaskhalsar, säger hon och fortsätter:

Sedan vet vi inte var det hela hamnar, och vad man har för importtullar i framtiden. Men innan detta reds ut är det negativt för den svenska ekonomin.

Justerat för lägre BNP

Institutet räknar nu med att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växer med 1,5 procent i år och 1,3 procent 2020, vilket är en nedjustering jämfört med juniprognosen.

KI anser att budgetutrymmet för nästa år är "i det närmaste obefintligt" men räknar ändå med att höstbudgeten kommer att innehålla ofinansierade åtgärder på drygt 20 miljarder kronor. Det innebär en i stort sett neutral finanspolitik och ett offentligt finansiellt sparande nära noll nästa år.

Prognoserna för arbetslösheten och inflationen justeras bara marginellt. Arbetslösheten väntas landa på 6,4 procent i år och 6,5 procent 2020. Inflationen, enligt måttet KPIF, väntas blir 1,9 respektive 1,8 procent.

KI räknar vidare med att Riksbanken avvaktar med nästa räntehöjning till hösten 2020.