Elpriser pressar upp inflationen till 13-årshögsta

Johan Hallnäs: Prisökningstakten på årsbasis, enligt måttet KPIF.

Svenska marknadsräntor faller tillbaka och kronan stärks efter det att Statistiska centralbyrån redovisat en så kallad KPIF-inflation på 2,8 procent för september. Analytiker hade i snitt räknat med 3 procent, enligt en Reutersenkät.

Räntan på en tioårig svensk statsobligation backar 0,04 procentenheter till 0,34 procent, medan euron backar till 10:02 kronor – den lägsta nivån sedan våren 2018.

Faran inte över

Men det är för tidigt att blåsa faran över, enligt ekonomer. Inflationen väntas fortsätta leta sig uppåt en bra bit över Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

"Vi förväntar oss att KPIF-inflationen stiger över 3 procent de kommande månaderna", skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i en kommentar.

"Men den oväntat låga septembersiffran tar bort vissa uppåtrisker i vår prognos", tillägger han.

KPIF-inflationen i september är den högsta nivån sedan 2008. I augusti låg KPIF-inflationen på 2,4 procent.

Energipriserna går upp jättemycket, 22 procent i årstakt, och de drar upp inflationen, säger Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet (KI).

Biluthyrningspriser faller

Exklusive energipriser låg KPIF-inflationen på 1,5 procent i september, mot väntade 1,8 procent.

Andra prisökningar som drar uppåt är privatleasing av bilar, enligt Glans.

Livsmedel går inte upp så mycket som många kanske tror, 0,9 procent i årstakt. TV-apparater sjönk faktiskt med 15 procent i årstakt. Något som går ner mycket just nu är biluthyrning, de priserna har fallit tillbaka med 25 procent från augusti till september, säger han.

Priserna på biluthyrning gick i årstakt ned med 12 procent.

SEB-ekonomen Marcus Widén räknar liksom kollegorna på Nordea med att inflationen fortsätter uppåt och tror att det dröjer till andra halvåret 2022 innan prisökningarna faller tillbaka.

Enligt Widén dröjer det lite innan de högre energipriserna smittar av sig på andra priser.

Det går sällan så fort. På något sätt måste man först se hur länge de varar, säger han.

Effekter släpar efter

Han tror att de högre energipriserna kan spilla över på högre priser på transporter och jordbruksprodukter, men att denna effekt släpar efter.

Men andra ordningens effekter från energipriser är alltid svåra. Det kommer med en ganska betydande eftersläpning, säger han.

I septembersiffrorna pekar han ut priser på mat, kläder, skor och hyrbilar som faktorer som dämpar inflationstrycket.

TT: Kan man andas ut nu?

Nej, det tycker jag är alldeles för tidigt att göra, säger Widén.

Han pekar bland annat på hur importpriserna ökat snabbt, vilket ännu inte har sipprat igenom till de priser konsumenter betalar.

Det kommer sakta men säkert komma in nu, under 6-12 månader. Men det är ganska osäkert med vilken omfattning, säger han.

Väntas inte påverka Riksbanken

En del ekonomer har börjat hissa varningsflagg för så kallad stagflation, med en vikande tillväxt i kombination med hög inflation och ökad arbetslöshet. Widén tror inte på detta scenario. Han bedömer att perioden med högre inflation kommer sträcka sig från augusti till någonstans kring mars-april.

TT: Är ni säkra på det?

Nej, det är klart att vi inte är.

Moa Langemark, sparekonom på Avanza oroas inte av de nya inflationssiffrorna, i alla fall inte än, förklarar hon.

Den svenska nivån på 2,8 procent är inte så mycket, särskilt som det mesta av prishöjningarna består av energipriser, vilket inte säger så mycket om ekonomin i övrigt, säger hon.

Jag tror knappast att siffran gör att Riksbanken tar sig en funderare på om styrräntan måste ändras, tillägger hon.

Göran Österholm, expert på penningpolitik och räntor på Konjunkturinstitutet (KI), gör samma bedömning.

Inflationsutfallet för september förändrar rimligen inte Riksbankens nuvarande penningpolitiska inriktning. Vår prognos är att inflationen faller tillbaka ner under inflationsmålet, på 2 procent, under andra halvan av 2022, säger han.