BAU är ett stockholmsbaserat kontor som lägger stor vikt vid sina projekts urbana sammanhang. En grundsyn som följt med från starten för tjugo år sedan. De tre grundarna Hans Birkholz, Per-Eric Sundby och Peter Walker satsar på att skapa vacker och miljövänlig arkitektur med ett stort mått generalitet.
År 1991 tog ett gäng arkitekter steget som många drömmer om och grundade en egen firma. Idag har BAU en stark ställning på Sveriges arkitekturscen, men firmans första år var mindre glamourösa. BAU:s första lokaler låg i en nedlagd mjölkbutik i Äppelviken i västra Stockholm och när BAU bara hade något år på nacken slog nittiotalskrisen till med full kraft.
– Det var karaktärsstärkande. Vi lånar inga pengar utan alla satsningar görs med pengar som finns. Vi vet hur det kan vara, berättar Hans Birkholz, en av BAU:s grundare.
Sedan nio år tillbaka har BAU ljusa lokaler med öppen planlösning i en gammal industrifastighet i Vasastan i centrala Stockholm. Idag har de närmare 40 anställda, tillsamman representerar de åtta nationaliteter.
Per-Eric Sundby, vd och tillika en av grundarna, berättar att det berikar verksamheten. Inte bara genom de positiva effekter som mångkulturella miljöer generellt genererar. Utan också genom de olika kunskaper som medarbetare med utbildning och arbetslivserfarenhet från andra arkitekturkulturer än den svenska bidrar med.
– Men både kontorets storlek och den mångkulturella prägeln bygger mer på hur vår marknadssituation ser ut än på uttalade mål för verksamheten, säger Per-Eric Sundby.
De flesta av BAU:s uppdrag finns i Storstockholm, men de har arbetat med projekt både på andra håll i Sverige och utanför landets gränser.
Kontextuell syn
BAU är en förkortning av Byrån för Arkitektur och Urbanism. Namnet speglar en grundsyn som funnits med från start.
– Vi ser våra projekt i ett större sammanhang, i sin urbana situation. Det gäller oavsett projektets storlek och skala, förklarar Per-Eric Sundby.
Hans Birkholz berättar att det skapar nya infallsvinklar att lyfta blicken och se till den befintliga struktur som omger ett projekt. Det gäller allt från mindre ombyggnadsarbeten i innerstaden till storskaliga stadsplaner som de som BAU arbetat med i Stockholmsförorterna Kista och Solna.
– Det är sällan vi ritat en ensam villa på landet, vi riktar in oss på den urbana miljön. Men vi har inte nischat oss mot någon specifik uppgift utan mer en arbetsmetodik som vi tror på, säger Hans Birkholz.
Men BAU:s kontextuella syn gör ändå att deras fokus hamnar på vissa typer av projekt. De har arbetat mycket med kommersiella lokaler, kontor och stadsplanering. Och de är oftare fastighetsägarens representant än hyresgästens.
– Vi är ett nätverkskunnigt arkitektkontor som ofta får rollen att hålla ihop och samordna större projekt, säger Hans Birkholz som får medhåll av Per-Eric Sundby:
– Vi positionerar oss för att komma åt vissa jobb, till exempel väljer vi bort privatmarknaden. Vi ser till att vara ett tryggt kontor som kan de processer som krävs. Allt från planprocesser till projektering.
Flera miljöklassningssystem
BAU gör sedan år 2005 all projektering i 3D.
– Det är ett bra verktyg i den sortens projekt som vi vill göra, säger Per-Eric Sundby.
Sedan två år tillbaka är miljöarbetet en integrerad del av 3D-projekteringen. Från 3D-modellerna hämtar BAU information till simuleringar för till exempel vindkrafter och solinstrålning.
– Simuleringarna gör vi i en tidig fas så att informationen finns med oss i gestaltningsprocessen. Vi använder dem som ett designverktyg, säger Per-Eric Sundby.
Han poängterar också att BAU har ett enda ledningssystem som integrerar miljö- och kvalitetsaspekter, inte två skilda system.
För att tillmötesgå sina beställare har BAU satt sig in i flera olika miljöklassningssystem. De var till exempel inblandade i arbetet med kontorshuset Västerport på Kungsholmen i Stockholm, en av Sveriges första byggnader som Green Building-klassificerades. I den pågående ombyggnaden av regeringskvarteren i centrala Stockholm arbetar de istället med det svenska systemet Miljöklassad Byggnad.
– Vi är också ett av få arkitektkontor i Sverige som har licensierade medarbetare för både BREEAM och LEED. Dessutom sitter vi med i Sweden Green Building Council som arbetar med att anpassa BREEAM och LEED till svenska förhållanden, säger Per-Eric Sundby.
Generalitet framför flexibilitet
En aspekt av miljöanpassat byggande som ligger både Per-Eric Sundby och Hans Birkholz varmt om hjärtat är att skapa byggd miljö med lång livslängd.
– Det gäller att skapa en byggnad som har en grundläggande generalitet som tål förändring utan fysiska ingrepp, säger Hans Birkholz.
Generalitet, förklarar han, är inte samma sak som flexibilitet. Det kan jämföras med en teater. Man byter scenografi mellan pjäserna men själva teatern behöver man inte göra några ändringar i.
– Det som byggs ska bestå, inte bli daterat och rivas redan efter 20-30 år, säger Hans Birkholz.
Ett aktuellt exempel på arkitektur som blivit daterad är 1980-talets kontorshus där våningshöjden minskades för att fastigheten skulle rymma fler plan. Idag rivs många av dem för lokalerna är inte attraktiva i dagens företagsklimat.
– De kontorshusen var den darwinistiska ändpunkten för den tidens sätt att arbeta i kontor. Folk behövde små privata rum för telefonerna gick i ett och skrivmaskinerna knattrade. Med dagens teknik kan vi sitta tätt i öppna kontorslandskap utan att ljudnivån blir ett problem, säger Per-Eric Sundby.
Ett annat resultat av dagens teknik är behovet av komfortkyla. Idag när folk sitter tätt ihop med var sin dator alstras mer värme per kvadratmeter än tidigare. Installationerna för kyla får helt enkelt inte plats i 80-talshusens pressade våningsplan.
Viktigt med vackra byggnader
För att undvika liknande misstag med utgångspunkt från dagens situation tycker Per-Eric Sundby att man som arkitekt ska fråga sig: Vad är fast? Vad är tillfälligt?
Hans Birkholz tillägger att det är viktigt att skapa estetiskt tilltalande byggnader. Folk som får vistas i vackra miljöer är benägna att acceptera att allt inte har optimal komfort. På så sätt klarar vackra byggnader sig också bättre mot tidens tand.
Som ett gott exempel nämner de byggnaden där BAU har sina lokaler. Den ritades på 1920-talet av Ragnar Östberg men försenades av depressionen och färdigställdes först på 1940-talet. Det som ursprungligen var en industribyggnad har sedan dess rymt allt från godisfabrik och elmotortillverkning till konstgalleri och kontor.
– Än idag njuter vi av samma fönster och samma arkitektoniska kvaliteter som Ragnar Östberg skapade på 1920-talet, säger Per-Eric Sundby.
