Annika Winsth, chefsekonom Nordea
Annika Winsth tror inte på någon omedelbart förestående nedgång på börserna.
Det finns oroande tecken, men det ligger inte riktigt runt hörnet ännu.
Exempelvis har de långa räntorna i USA börjat stiga något, och det kan vara ett ont tecken. Även andra tillgångar har börjat gå upp, som olja.
Men riktigt ännu är det inte dags för en börsnedgång, enligt Annika Winsth.
Skälet är att det har förts en så enormt expansiv politik så att räntorna är låga. Då söker stora investerare, som pensionsbolag som måste ha avkastning, andra tillgångsslag att investera i än räntor.
Hon tror inte att centralbankerna är villiga att överge stöd- och stimulanspolitiken så länge pandemin pågår.
Det skulle vara förödande om det blev en bubbla på aktiemarknaden nu. Men man vet aldrig när en bubbla kan brista.
Hon tror att vi kommer att få leva med viruset under lång tid framöver, men det finns ett väldigt tryck på näringslivet att hitta lösningar. Därför är hon inte orolig för ekonomin, globalt sett.
Peter Malmqvist, fristående analytiker
Det är centralbankernas stödinsatser som gör att börsen bara fortsätter uppåt, enligt Peter Malmqvist, fristående analytiker. Det stigande aktieintresset hos småsparare hänger ihop med detta, förklarar han, för när börsen stiger vill fler tjäna pengar.
Sedan bottennoteringen på börsen i mars förra året har vi sett en enorm uppgång. Den är svår att förklara, säger han, och konstaterar att det gör att allt fler dras till börsen. Som flugor till en sockerbit.
Vi passerade en vettig värdering redan i maj förra året.
Men han ser inte någon omedelbar risk för att en eventuell börsbubbla ska spricka.
Det beror på centralbankerna. Det finns ingen ränta i ekonomin, och det är en väldigt stor stress i systemet.
Det finns investerare som helt enkelt måste hitta avkastning, som stora pensionsbolag, förklarar han. De måste nu sätta pengarna på börserna.
Samtidigt har vi en pandemi som även innebär en stor ekonomisk kris, men den har alla försökt att begränsa. Centralbankerna har gjort, och gör fortfarande, allt vad de kan för att hålla ekonomierna uppe. Så länge det pågår så kommer antagligen inte börserna att rasa, tror han.
Någon gång måste det komma in ränta i systemet igen. Återinträdet i atmosfären kommer att bli dyrt, säger Peter Malmqvist.
Robert Bergqvist, chefsekonom SEB
Robert Bergqvist är lite bekymrad av det galopperande aktieintresset på senare tid.
Börsen har gått upp väldigt mycket sedan i mars. Det som oroar mig är löpsedlar som säger "så här tjänar du pengar på börsen". Om man inte inser att börsen också kan gå ned så har man en alldeles för kort horisont.
Däremot ser han inte att det nödvändigtvis måste hända, vi blickar trots allt fram mot en ganska ljus framtid, tror han.
Det ser lite bättre ut för varje dag. Vaccinet verkar fungera, även om det kan komma bakslag och nya mutationer.
Fast det ser ändå ut som om vi kan bemästra viruset framöver, även om vi inte kommer att kunna utrota det, påpekar han.
Robert Bergqvist tror att börsen kan stiga mer, även om det först kan komma nedgångar.
Om man tittar ett år framåt kan den stiga, men jag är mer osäker i det korta perspektivet.
Han, liksom Peter Malmqvist och Annika Winsth, ser också att de enorma stödprogrammen kommer att fortsätta ett bra tag till.
Det är enorma pengar som lagts in, aldrig tidigare har så stora ansträngningar gjorts, konstaterar han. Robert Bergqvist har försökt räkna på det, och kommit fram till att centralbanker och regeringar globalt har använt omkring 21 000 miljarder dollar för att rädda ekonomierna under pandemikrisen.
Michael Halling, professor vid finansinstitutionen vid Luxemburgs universitet
De senaste årens kraftiga uppgång i amerikanska teknikaktier som Facebook, Amazon och Google, men även i elbilstillverkaren Tesla, bär vissa likheter med aktiebubblan som blåstes upp inför it-kraschen i mars 2000, säger Michael Halling som forskar om den historiska utvecklingen på börserna i USA.
Jag ser vissa likheter i fråga om vilken typ av bolag som har stigit mycket på kort tid, och även i fråga om hur investerare rättfärdigar de nuvarande värderingarna. I slutet av 90-talet pratades det om hur internet skulle revolutionera sättet vi gör affärer på, och det liknar sättet många pratar om teknikbolagen i dag, säger han.
Halling understryker att det är omöjligt att uttala sig om det finns en pågående bubbla i teknik- och tillväxtaktier, och även att förutspå när en eventuell krasch inträffar.
Bubbla som begrepp har en underton av något irrationellt, att priserna är felaktigt höga. De kanske återspeglar positiva förväntningar på ny teknik, på hur världen kommer att se ut om fem, tio eller tjugo år, säger han och fortsätter:
Ingen vet vad som skulle krävas för att få bubblan att spricka, eller för att få aktiepriserna att korrigera sig nedåt. Men historien har lärt oss att korrigeringen blir väldigt plötslig och stor om den inträffar, säger Halling.
Under it-kraschen föll det tekniktunga Nasdaqs kompositindex med 80 procent. Halling beskriver händelsen som "väldigt dramatisk".
En nedgång på 80 procent i aktie- och fondportföljen är såklart fruktansvärt för en småsparare som närmar sig pensionen, säger han.