ITER: Ny milstolpe för världens största fusionsprojekt - stort kliv framåt

ingenjörskonsten gör framsteg vid ITER. Vakuum- och kryogenikspecialisterna i kryopumpteamet lyckades nyligen kyla ned den förserietillverkade kryopumpen (en prototyp som även kan användas i själva reaktorn) till cirka 5 kelvin och startade pumpningsprocessen med injicerade gaser. Minst fyra av de åtta produktionskryopumparna kommer att testas på samma provbänk under de kommande åren. Foto: ITER

Publicerad av

Markku Björkman - 29 sep, 2025

ITER-projektet i Cadarache i södra Frankrike har nått en viktig teknisk milstolpe. Efter månader av tester och kalibrering har den första förserietillverkade kryopumpen framgångsrikt testats i anläggningens vakuumkammare. Pumpen kyldes ned till omkring 5 kelvin, motsvarande minus 268 grader Celsius – ungefär lika kallt som det intergalaktiska tomrummet – innan gaser injicerades för att simulera driften i en fusionsreaktor.

– Prestandan var ännu bättre än vi förväntade oss, säger Alessandra Iannetti, ansvarig för testanläggningen, i ett uttalande från ITER-organisationen. – Samordningen mellan kryoteknik- och vakuumteamen var avgörande för detta historiska resultat.

Resultatet markerar avslutningen på en kommissioneringsprocess som pågått sedan januari. Projektet startade 2007 och har försenats flera gånger, men målet är att plasmaexperiment ska inledas under 2030-talet.

Kryopumparnas avgörande roll

Kryopumpar är en central del av ITER:s fusionsreaktor. De fungerar genom att kondensera gasmolekyler på extremt kalla ytor och skapar därmed ett vakuum som inte kan uppnås med konventionella mekaniska pumpar. Principen bygger på så kallad sorption, där gasmolekyler bromsas upp och fastnar på mycket kalla, porösa ytor.

En oväntad komponent i ITER:s pumpar är kokosnötskol, vars naturliga porstruktur visat sig mer effektiv än syntetiska alternativ för att fånga helium vid ultralåga temperaturer.

I ITER ska sex kryopumpar användas för att skapa det höga vakuum som krävs i plasma-kammaren före drift och för att avlägsna restprodukter under fusionsprocessen, bland annat heliumaska och oförbrukat bränsle. Ytterligare två pumpar ska installeras i kryostaten, som isolerar magnetsystemet termiskt från omgivningen. Samtliga åtta pumpar har levererats av europeiska industripartners.

Nästa steg inför installation

Den testade pumpen är en förserieprototyp som även kan användas i den färdiga anläggningen. Nu väntar ytterligare tester av produktionspumparna. Eftersom ITER:s kryoanläggning även kommer att användas för att testa magneter, är tillgången till testplatser begränsad till två per år. De första serietillverkade pumparna ska börja testas i februari 2026.

– Vi behöver säkerställa att även de färdiga kryopumparna fungerar lika bra som prototypen, säger Iannetti. – De tekniska resultaten och den operativa samordningen hittills har gett oss värdefulla erfarenheter och stärker vårt förtroende inför kommande faser av ITER-projektet.

ITER är världens största forskningsanläggning för kärnfusion och byggs i ett internationellt samarbete mellan EU, Kina, Indien, Japan, Sydkorea, Ryssland och USA. Målet är att demonstrera att fusionsenergi – samma process som driver solen – kan bli en framtida källa till storskalig, fossilfri elproduktion.

När ITER är i drift väntas reaktorn kunna producera 500 megawatt energi från 50 megawatt insatt effekt. Om projektet lyckas blir det en viktig språngbräda mot kommersiella fusionskraftverk senare under seklet.

Källa: ITER Newsline