Tyskland vill driva gaskraftverk med vätgas - osäker teknik kritiseras

Den tyska kapitalförvaltaren KGAL och utvecklingsbolaget PtX Development har köpt en majoritetsandel i ett planerat vätgasprojekt i Lubmin i nordöstra Tyskland. Projektet utvecklas av det franska bolaget Lhyfe och omfattar en kapacitet på 800 megawatt. Anläggningen, som lanserades 2023, är tänkt att tas i drift 2029. Affären innebär att KGAL och PtX stärker sin närvaro i området, där de redan har betydande investeringar.
Projektet i Lubmin är planerat på mark som tidigare tillhörde ett kärnkraftverk. Området har på senare tid blivit en central punkt för flera energiprojekt, däribland satsningar på vätgasproduktion. Bild: KGAL
Den tyska kapitalförvaltaren KGAL och utvecklingsbolaget PtX Development har köpt en majoritetsandel i ett planerat vätgasprojekt i Lubmin i nordöstra Tyskland. Projektet utvecklas av det franska bolaget Lhyfe och omfattar en kapacitet på 800 megawatt. Anläggningen, som lanserades 2023, är tänkt att tas i drift 2029. Affären innebär att KGAL och PtX stärker sin närvaro i området, där de redan har betydande investeringar. Projektet i Lubmin är planerat på mark som tidigare tillhörde ett kärnkraftverk. Området har på senare tid blivit en central punkt för flera energiprojekt, däribland satsningar på vätgasproduktion. Bild: KGAL

Tyskland planerar att införa ekonomiska incitament redan i år för att få gaskraftverk att ställa om till vätgasdrift. Det framgår av ett läckt lagförslag på 194 sidor, som nyhetstjänsten Hydrogen Insight tagit del av.

Förslaget ingår i den kommande lagen om elförsörjning och kapacitet, och syftar till att påskynda omställningen av landets energisystem. Enligt dokumentet ska minst 2 gigawatt gaskraft kapas om till vätgas redan till 2040, följt av ytterligare 2 gigawatt till 2043.

Nya stöd ska påskynda omställningen

Lagförslaget presenterades nyligen för ministrar och innehåller flera åtgärder för att stimulera en tidig övergång till vätgas. Enligt texten ska en särskild förordning införas under 2026 för att genomföra stödsystemet.

Regeringen motiverar satsningen med att vätgas på sikt väntas bli det billigaste alternativet inom kraftsektorn. Detta kopplas bland annat till EU:s utsläppshandel, där priset på koldioxidutsläpp förväntas stiga över tid.

Samtidigt är den ekonomiska kalkylen osäker. Produktion och distribution av vätgas kräver stora investeringar, och kostnaderna för bränslet är i dag betydligt högre än för naturgas.

Upphandlingar och EU-godkännande krävs

Planerna bygger vidare på en tidigare överenskommelse mellan den tyska regeringen och Europeiska kommissionen. I januari meddelades att Tyskland ska upphandla upp till 12 gigawatt ny gaskraft som ska vara förberedd för vätgasdrift.

Samtliga dessa anläggningar ska enligt planen kunna köras helt på så kallad grön vätgas senast 2045. För att göra detta ekonomiskt möjligt vill regeringen införa så kallade differenskontrakt, som ska täcka merkostnaderna för det dyrare bränslet.

Alla stödåtgärder måste dock godkännas av EU enligt reglerna för statligt stöd, vilket kan fördröja processen.

Osäkerhet kring omfattning

Det läckta lagförslaget innehåller detaljer om tre planerade upphandlingar. Den första, på 4,5 gigawatt, ska hållas den 1 september i år och ställer krav på att kraftverken ska kunna leverera el i minst tio timmar i sträck.

En andra upphandling med samma volym planeras till december 2026, medan en tredje – utan kravet på tio timmars drift – ska genomföras i maj 2027.

Totalt omfattar dessa tre upphandlingar 11 gigawatt, vilket är mindre än de tidigare utlovade 12 gigawatt. Det är i nuläget oklart om regeringen fortfarande står fast vid den ursprungliga målsättningen.

Tysklands energiminister Katherina Reiche har tidigare lyft fram behovet av planerbar elproduktion som komplement till väderberoende kraftslag. Samtidigt väcker satsningen på vätgas frågor om kostnader, teknikmognad och hur snabbt en fungerande infrastruktur kan byggas ut.

Källa: Hydrogen Insight